Efter...

... att ha vattnat ett par timmar på morgonen, tar jag det lugnt i soffan med SVTPlay (kanontjänst från SVT!), AC:n på. Skönt att kunna ställa om värmepumpen såna här dar.
Elvis Costellos Spectacle med Lou Reed den här gången. Se och njut...

Den där...

... Torsten, alltså... Se så oskyldig han ser ut. Se hans ärliga blå (nåja...) ögon.

Skenet bedrar, tro mig.

Som jag låg och läste i min säng igår kväll hörde jag lite oljud från undervåningen, spring och morr och sånt. Tänkte inte vidare på det, men när Torsten kom upp för trappan vid fotänden av sängen med världens största sork eller råtta, kanske 12cm lång, i munnen, skrek jag rakt ut. I rena förskräckelsen sprang Torsten ner med råttan i munnen och jag efter. Greppar tången, som införskaffats enkom för dessa tillfällen, ser en moloken Tage i ögonvrån, och far efter Torsten in i köket där han gömmer sig under en bänk. Försöker ta djuret ur munnen på honom, men det blir bara en dragkamp som han vinner. Väntar några sekunder och till slut kommer katten ut själv så jag bär ut gnagaren. Svårt att avgöra om det var en sork eller råtta, eftersom nån av katterna ätit upp huvudet, men av svansen att döma och den platta feta kroppen var det säkert en stor jä-la sork. Det kändes som om den vägde ett kilo. Fy f-en! Den där lille kattungen på tretton veckor snodde råttan som ju nästan var liks stor som han själv,  från den betydligt större Tage som ju inte ser så beskedlig ut på denna bild dock... 

Som sagt, skenet bedrar...

Jag tog...

... ut komp i torsdags för att träna sök, två pass, en hel dag. Vi delade upp oss så att alla fick träna på båda rutorna. Riktigt bra träning blev det. Vädret var däremot inte speciellt skoj, regn hela dan. Jag började med framslags–/systemövning. Fick till några riktigt bra flyingskick då hon kom in till mig för perfektövergång till andra sidan. Eftersom hon har så himla mycket tryck och fart känns det lite livsfarligt när hon far fram och hon hade en riktigt otäck vurpa på första ingången mot stigen, men det gick som tur var bra. Andra passet körde vi lösrullar för att senare i rutan köra hittaövningar när hon blev trött. Alltså JAG tror att hon är mycket tröttare än hon egentligen är, men jag lär mig väl, förhoppningsvis. Ett skick valde jag framslag istället för rakt på och då gick hon lite bakåt på djupet, men hittade figgen fint framåt senare. Jag var i valet och kvalet, svårt för mig när jag måste välja, lättare uppför berget med framslag eller brantare rakt på. Jag valde fel, men va f-n... 

Jag tror alla hundar med förare var nöjda. Himla bra med nya figgar och andra ögon. Frös som tusan på hemvägen. Önskar att jag hade badkar, men jag fick nöja mig med en varm dusch. Alvan, efter ett uppletande på midsommarafton:

Annars for jag till Rockhammar på midsommaraftonskvällen. Det blir alltför sällan jag träffar släkten, och det var lika trevligt som vanligt.

I helgen har vi tagit tag i lydnaden ordentligt och det märks att jag inte tränat så intensivt som jag brukar. Hon var så fruktansvärt okoncentrerad och hemsk att jag misströstade lite, kom att tänka på frekvensen så jag lugnade mig... lite...

Fastrulleövningar har vi också tränat. Det går ungefär som det gick med lösrullarna i början – hon börjar äta rötter när hon inte fattar vad hon ska göra. Snart ramlar polletten ner, skulle jag tro...

Sixten håller på och håller på på kattmyntan.

Lite trädgårdsbilder. Blodfingerört och sockerärtor utan fiberduk för pollineringens skull. Hoppas, hoppas, hoppas att rådjuren hatar ärtor.

Torsten har hunnit med att ramla ner i toalettstolen och han kan, vid 12 veckors ålder hoppa upp på diskbänken, vilket ingen av de andra har kunnat vid denna ringa ålder. Och jag som tyckte Tage var envis... Får se hur länge jag orkar ha honom inomhus... Om en katt kan se dränkt ut så är det vad de andra gör. De ser ut som om jag släpat hem nåt som katten släpat in, helt enkelt...

Allt gott!

Måste...

... bara visa den lille Torsten igen. Här en bild i farten bara för att visa teckningen.

Så här såg han ut på morgonen då vi på jobbet väntade på att åka till veterinären för lite koll och vaccination.

Vi gjorde misstaget att ta ut honom ur buren för att hälsa på Jennie, men det blev ju bara mycket värre när han fick gå in igen. Det är tröttsamt att skrika som en stucken gris...

Efter en...

... regnig fredag, turligt nog med inomhussök på kvällen, blev det sök i lördags i Kilsbergen. I vanlig ordning har hon svårt att släppa mig på det första skicket (hon har sån kontakt med mig att hon liksom hamnar var som helst när hon springer iväg, inga problem att lämna, alltså) och fick lite konstig riktning, men rätade ut sig. På ett påvis uppfattade inte figen att hon skulle leka direkt, även om föraren, c’est moi, inte hängde med i andra änden av snöret. Detta resulterade i att Alva satt och tittade på figen och bara väntade på att få leka, inget skall eller nåt. Kanoners! Ibland får man träna på bra saker fast man inte räknat med det!

Torsten flyttade in igår. Blandade känslor hos övrig familj. Sixten tar det med ro och visar att han är störst, bäst och vackrast. Tage däremot blev så rädd att han, sedan lille Torsten morrat en gång, satte sig på matbordet och flyttade sig inte ur fläcken, tittade bara storögt på nykomlingen. Kattluckan är inställd på endast ingång och det är besvärligt för den röde att ta sig igenom kattungeminerat område på väg från tvättstuga till utkik och utgång. Alltså, grejen med ny kattunge var ju att Tage skulle ha någon att leka med eftersom Sixten tycker att han är för stor för sånt larv... Alva är förvisad bakom kompostgaller till matrum, kök och hall en vecka framöver. Hon vill så gärna gulla med den lille nykomlingen, men han är inte än intresserad.

Observera tungspetsen på den ursöte Torsten. Precis som den gamla slagdängan: ”Du är så söt när man ser spetsen på din tuuunga...”

Blodfingerörten har precis börjat blomma och här slår en sibirisk vallmo ut.

I söndags...

... blev jag hälsad välkommen till min nya vallokal. Det var ju trevligt. Det har aldrig hänt förut, inte heller att jag behövt åka 15km för att ta mig dit...

Sen bar det av till hundsällskapet för lag-DM. Örebro vann. Stort grattis till hemmaklubben! (Alltså min...) Sökträning på eftermiddagen. Alva skötte sig. Jag glömde att inte ropa. Hm...

Den lilla lewisian som överlevde vintern.

Jordnävan. Ja just, jag har ju visat dem förut...

Mina kära katter håller på och håller på i grönsakslandet. Tage gömmer sig under fiberduken längst ner och Sixten åmar sig ovanpå överst till vänster.

Åter till katalogproduktion...

Ha’re

Idag...

... har vi varit på lydnadstävling och tittat på våra träningskompisar Bettan och Inger som tävlat. Jag blev så inspirerad att jag, senare på kvällen, tog ut Alvan på appellplan här hemma och körde alla lydnadsmoment hon kan i en följd och belönade bara en gång när allt var klart.
Nu åter till Elvis... (Man har väl dvd med hårddisk...)
Jag gillar verkligen Costello på lördagskvällarna. Det är så totalt befriat från skitsnack, handlar BARA om musik. Vad är det med svartrutorna, dock?...

Hur...

... roligt är det, när man kommer ut en vacker söndagsmorgon och det ser ut så här i blomkrukan?

Jag kan lugnt påstå att jag ogillar rådjuren ganska så kraftigt. Jag får lugna mig med nävorna istället.

Eller mossfloxen.

Och Alvan...

Som gjorde ett kanonjobb på söket i lördags. 

Igår simmade hon för glatta livet i Svartån medan Zizz plaskade vid strandkanten. Vissa har inte samma fäbless för denna aktivitet...