onsdag 30 september 2009

Som...

... ni förstår så gick det inte bra med Tage. Diagnos: pleurit- hydrothorax. Han var på kliniken när han dog och jag kan säja att det känns i alla fall skönt att han fick all hjälp som finns och att han slapp dö hemma eftersom jag inte kan göra något.

Sen har det gått i ett. Helgen jag egentligen skulle ha tävlat, om jag inte hade varit så klantig att jag överansträngde Alva (Åkte till Lena och så var det. Veterinären hade rätt, ingen skada, men hon är överansträngd i alla vänsterbogens muskler. Ingen rehab krävs, turligt nog, men jag måste bli noggrann med uppvärmning och avgång i fortsättningen.), kom Eva... För att tävla. Här en bild på hennes hårbollar på tävlingsplatsen. Zaffran, den fawniga, var det som satte tassarna på appellplan. Bosse är med som moraliskt stöd. Moraliskt och moraliskt, förresten, med tanke på vad han försökte med mig så vet jag inte så noga... Zaffran skötte sig däremot fint, både på och utanför tävlingsbanorna.

Detta är två lyckligt ovetande katter, Sixten och Torsten. De vet inte att matten bestämt sig för att ta hand om en hittekatt från Uppsala, Åke. Snabbt beslut, men vad tusan. Ingen kunde ta hand om honom, så varför inte. Ungkatt, cremefärgad, bärnstensfärgade ögon... Kan man säja nej?

Turligt nog så skulle Eva till Värmland så hon lämpade över honom till mig vid avtagsväg 111. Tack för det!!!
Första kvällen och morgonen var hemska. Åke gav sig oavbrutet på Torsten. Jag vet inte om det var så allvarligt menat, men det tolkades så och det blev en del bråk och jag tänkte att det här kommer aldrig att gå. Torsten blev så förskräckt att han la sig i transportburen för att överhuvudtaget våga sova.
Åke hade sin favoritplats i fönstret.

Det gick i alla fall bättre och bättre och till slut gick det även bra att delta på samma bild utan att låta som motorsågarna anfaller.
Igår var Åke till veterinären för lite koll och vaccinering. Han är sju åtta månader kanske. Vi väntar ett tag för kastrering eftersom han måste acklimatiseras lite, för infektionsrisk och sånt.
Och tro det eller ej, igår kväll lekte de faktiskt Torsten och Åke.
Sixten, om nån undrar, tar det lugnt. Säjer med hela kroppsspråket att jag skiter i dig om du skiter i mig och så blir det... I morse försökte dock Åke få igång honom på lite lek, men han totalignorerade. Sixten håller liksom inte på med sånt fjant som att leka.
I morse bar det av till veterinären med lille Torsten som ska kastreras. Det är nog bra så inte båda blir könsmogna samtidigt. Kan ta en ände med förskräckelse.
Nä, nu är det väl dags att åka och hämta den lille T...

1 kommentar:

Jennie sa...

Hej hopp !

Många katter blir det, skönt att de börjar "gilla läget"

Krya på dig så ses vi snart kram kram