Det...

... känns som söndag... 
Jag tog ut komp igår för att träna sök hela dagen. Mycket krut, men ingen ork kan man väl sammanfatta det. Det pös ut lite ljud på första skicket, men jag brydde mig inte eftersom det är evigheter sen vi tränade senast. (Nästa gång tillåter jag inte ett knyst...) Jag tycker det gick bra med tanke på att det är så länge sen vi tränade. Det konstiga som hände var att hon var mycket lydigare än hon brukar och kom direkt när jag ropade då jag inte var nöjd med slagen. På några av flyingskicken stannade hon faktiskt hos mig, men det ser jag bara som positivt och skickade henne då som vanligt. Det märktes dock att hon inte är i samma kondition som vanligt och jag tog det relativt lugnt med färre skick än vanligt. Två träningspass blev det innan mörkret kom. Tack alla för en genomtrevlig sökdag.

Idag var det kennelträff i Kumla. Det var mestadels valparnas dag (Y-kullen), men vi var med på ett hörn. Trevligt att träffa alla också.

SM...

... i barmarksdrag har det varit i helgen. Alltså, att dödsföraktande kasta sig ut efter hundar som sitter fast i cykeln, eller sparkcykeln, eller trehjulingen eller vad det nu är för fordon. Det var väldigt dimmigt, bilderna blev därefter.

Ett tvåspann vorstrar med spark.

En vorsteh (möjligen pointer, ser inte så noga på bilden) med cykel.

En riesen som gick i samma höga tempo som vorstrarna.

I fredags när jag släppte ut Åke kom han in ganska snabbt. Jag blev lite lugnare då jag visste att han kunde ta sig in genom luckan utan hjälp. Efter det har luckan stått öppen. Gissa om han blivit en harmonisk katt. Han är så nöjd och kylig den lille sfärformade ungkatten Åke.

I lördags åkte jag till Kumla BK för att se deras lydnadsklasstävling. En hel del fadäser vid ettornas platsliggning och en påhälsning under elitens lydnad... Det händer saker på tävling vill jag lova.

Grattis Maria och Ylle för det fina utförandet och poängen 313. Grattis också till Inger och Wilmer i tvåan.

Väl hemma hade alla katterna kommit in och låg och sov. Lugnet återställt...

Alvan har fått ett par spår i helgen och promenader. Vädret har inte riktigt bjudit in till nåt mer ansträngande. Ska lägga ner krut på krypet i veckan och torsdag eller fredag blir det sökträning och komp...

Åke..

... skulle bli utekatt igår, tänkte jag. Jippie, sa han och drog till skogs med mig i hälarna. Han gick inte på det gamla tricket att dra ett långt grässtrå med vippa i marken. Han gömde sig i brännässlesnår och lekte tafatt med Torsten. Han klättrade i trän och hoppade jämfota i det långa gräset. Han rullade runt med sin lekkamrat. Han satte sig, ställde sig, att kissa i ett dike. Matten fram som ett jehu och Åke var fast. Den lille katten ville ut och försökte tråckla sig ut genom kattluckan hela kvällen, men matten var hård, det är mörkt ute och du stannar inne tills helgen om jag får bestämma, och det får jag...
Det var tydligt det bästa som hänt, hans kopp te, binas knän och allt det där för katten Åke att få vara ute. Matten bävar och väntar till helgen då det dröjer längre till mörkret...

Jag är...

... inte gjord för att vara kattägare. Eftersom Åke (se bilder nedan) är ny och inte får gå ut än, har jag stängt till tvättstugan så Sixten kan gå in och äta och värma sig som han vill.

Nu när det har varit kallt har han kommit och mött mig när jag kommit hem. Så dock inte igår. Ju senare det blev, desto oroligare blev jag. Till slut var jag tvungen att gå och lägga mig. Det gick ju jättebra att somna... Vid tolv kommer han upp, jamar en gång (nu är jag hemma) och går sen ner och äter. Det är precis sån han är men jag lär mig aldrig. 

Här ligger alla tre i en hög.

Även Torsten får stanna inne om dagarna. Han har inte samma utebehov som Sixten, än i alla fall.

Alva är igångsatt och det ryker mer än vanligt ur öronen. Övertänd är bara förnamnet. Fast jag gillar ju det, så jag står ut, mer än gärna. I alla fall gick hon, till slut, kanon på onsdagsträningen. Var tvungen att pysa ut lite under belöning, sen gick det bra. :-)

En tävlingsbild...

... som jag hittade i mobilen från några veckor sen...

Annars går det bra med katterna. Åke har anpassat sig bra i familjen. I början var han lite rastlös, kunde inte riktigt ta det lugnt. Nu har han inte några såna tendenser. Han har dock en del överskottsenergi som han brukar göra av med tidiga mornar. Är nere och far runt i bottenvåningen som tusan... Han sätter även igång Torsten och har racerlopp runt sängen i ottan. Med runt menar jag att de tar omvägen under, sen över sängen. Alva och Sixten klarar att sova sig genom denna störning, inte jag.

Han har även en del favoritplatser som ingen hittat till förr, ovanpå kyl och frys t ex. Det skulle vara väldigt intressant att veta vad som hänt tidigare i hans liv.

Igår blev det spårträning. Var med kumlingarna till Knottebo och Blåberga. Tog i för mycket och fick ett på tok för långt spår. Hon har fortfarande inte fått upp konditionen ordentligt och det gav till resultat att hon släppte spåret efter en fin början, gick på efter mycket om och men, gick av, på osv. Missade dock endast en apport, men vi hade aldrig hunnit... Om hon går av nästa gång tar jag av henne. Har funderat och tror att det är bäst i en träningssituation. Definitivt blir det ett kortare spår nästa gång. Tack för hjälpen Monica och tack för en trevlig dag allesammans.
P.S. Lägg märke till att jag inte använder det ord som du gör Lena...

Kom...

... att tänka på, under kvällens K Special, McCarthy:



Guess why?